skonertskeppet 1

Kulturhistorisk värdering

Värdering

Röd - särskilt värdefull

Värdemotivering

Löfbergs kafferosteri är med sin skyskrapslika form och curtain wall-fasader ett utmärkt exempel på modernistisk arkitektur. I sann funktionalistisk anda har funktionen fått styra formen, den höga höjden valdes av produktionsrationella skäl; råkaffet blåses upp i högt belägna silos och faller genom produktionslinjen av sin egen vikt. Detsamma gäller fasaderna med så kallade underhållsfria material som glas och aluminium. Curtain wall-utförandet och den ursprungligen indragna bottenvåningen är också ett uttryck för tidens arkitektur. Byggnadens uttryck av kontorsbyggnad kan förklaras av inspiration från tidens "nya", moderna formspråk i Hötorgsskraporna i Stockholm, varav den första stod klar 1959. Såsom industrianläggning är Löfbergs kafferosteri fint anpassad till omgivningen med närheten till staden och gaturummet.

Löfbergsskrapan är med sin tydliga, högresta siluett ett givet riktmärke i Karlstad, och därtill en stark symbol såsom flaggskepp för en av stadens mest kända industrier. Kafferosteriet har ett stort arkitektoniskt värde och är synnerligen värdefullt i kultur- och industrihistorisk mening.

Fakta

Byggår

1960

Byggnadstyp

Industri, Rekordåren 1960-75

Arkitekt

John Wästlunds Arkitektbyrå genom Stig Florén

Byggherre

AB Anders Löfberg

Byggnadsbeskrivning

Den s k Löfbergsskrapan utgör kafferosteriet i Löfbergs industrianläggning i kvarteret Skonertskeppet 1. Byggnaden är 42 meter hög och rektangulär till formen. Stomme av betong. Byggnaden har ickebärande curtain wall-fasader bestående av glas och aluminium. Byggnadens långsidor indelas horisontellt av omväxlande fönsterband och fönsterbröstningar i färgat mörkt blålila fasadglas. Indelningen av fönsterband och bröstning skiljer sig litet åt mellan de båda långsidorna. Vertikalt löper aluminiumklädda lister i hela byggnadens höjd, dessa skjuter ut något från de glasade ytorna. Byggnadens gavelfasader är klädda med aluminium. Mot mittaxeln på båda gavlarna löper ett glasparti, som upprepar långsidornas mönster med fönster och färgade bröstningar. På norra gaveln skyms detta glasparti delvis av en spiralformad utrymningstrappa, som kan nås från flera våningsplan via angörande dörrar. Byggnaden har ett motfallstak. Där taklisten är synlig ligger den an mot fasaden.

Huvudentrén är vänd mot stadens centrum i den västra fasaden. Den glasade entrén skjuter ut från byggnaden och är försett med ett kraftigt, utskjutande tak som vilar på vita stöd. På motstående sida, mot vattnet, är bottenvåningen ursprungligen indragen från fasadlivet, pelare i betong bär istället konstruktionen. Partiet är numera inglasat och inrymmer delar av produktionen. Pelarna är dock fortfarande synliga i väggen.

Extra tillägg

Förändringar

Förändringar i fasaden märks främst i bottenvåningen mot vattnet, som ursprungligen var indragen. Loggian har senare glasats in i samband med en utbyggnad, betongpelarna har lämnats synliga i väggen. I den ursprungliga loggian fanns järnvägsspår i marken för lastning, dessa har avlägsnats. Ett järnvägsspår finns emellertid kvar framför byggnaden. Huvudentrén har senare försetts med ett kraftigt skärmtak.

Historik

De tre bröderna Löfberg grundade år 1906 ett grossistföretag som bland annat sålde egenrostat kaffe. 1927 delades företaget och kafferostningen, som Anders Löfberg ansvarade för, blev ett eget företag, AB Anders Löfberg. 1945 tog sonen Åke Löfberg över, produktionen ökade och Löfbergs blev snart ett av de ledande kaffeföretagen i Norden, täckande 15-20 % av den svenska marknaden. Expansionen stärktes ytterligare när kafferansoneringen släppte 1950 och konsumtionen tog fart. Under 1950-talet moderniserades verksamheten med nytt kafferosteri och paketeringsanläggning, ritat av John Wästlunds Arkitektbyrå. Anläggningen, centralt placerad i Karlstad, består av flera byggnader med olika uttryck, som alla representerar olika faser i företagets industriella utveckling. Kafferosteriets höga höjd motiverades av produktionstekniska skäl. Löfbergsskrapan har sedan den stod klar 1960 utgjort ett tydligt och starkt symbolbärande inslag i stadsbilden.

Läs vidare

"Mellan modernism och miljonprogram. Arkitekten John Wästlunds kontor i Karlstad 1945-1965", Ylva Matikainen, 2002, s 62-67

"Nedslag i värmländsk arkitektur 1945-2001", red. Elisabeth Backman Broomé, 2001, s 118-120

"Karlstads historia, del IV", Ove Moberg 1983, s 226-227, 410-411

"Stadens identitet Viken Del VIII 1996", Monica Björklund, Hans Johnsson, 1996

Byggnaden ingår i område Viken.

Inventeringsinformation

Inventerat av US, Mars - 05