Gökhöjden

Kulturhistorisk värdering

Värdering

Särskilt värdefull miljö

Värdemotivering

Även då bebyggelsen på husnivå har genomgått förändringar i form av tilläggsisolering under 1980-talet och successivt utbyte av takbeläggning är den samlade miljön av kulturhistoriskt intresse. Gökhöjden är ett pedagogiskt exempel på 1940- och det tidiga 50-talets arkitektur med tydlig funktionalism och väl sammanhållen karaktär. Området är en god representant för tidens utbredda typhusbyggande som bl.a. praktiserades av Kooperativa Förbundets arkitekter. Bostadshusen och den f.d. butiken samt panncentralen bildar tillsammans med grönytorna och de bevarade garagelängorna en autentisk helhet i struktur och oförändrad situationsplan.

Bebyggelsens uppförande är ett led i Älvenäs expansion som ort och visar på rayonindustrins glansdagar. Miljön belyser arbetarnas vardagshistoria på ett läsbart sätt vilket ytterligare förstärks genom den bevarade småskaligheten.

Värdefulla karaktärsdrag för miljön:
- Skogsområdet som omger bebyggelsen.
- Den gemensamma öppna ytan mitt i bostadsområdet, samt den öppna platsen i områdets södra del.
- Bebyggelsens placering, rumslighet och variation, med tendens till flera små delområden inom området.
- Bostadsbebyggelsens/Radhusens sammanhållna funktionalistiska karaktär.
- De friliggande garagen.

Värdefulla karaktärsdrag för bostadshusen:
- Byggnadens volym och proportioner (för respektive hustyp).
- Takfallet, takfoten och takteglet (för respektive hustyp).
- Skorsten av rött tegel, dess placering och proportioner.
- Fasader klädda i stående lockpanel av trä.
- De framstickande lägenhetsskiljande murarna av rött tegel.
- Fönstersättningen.
- Fönster av trä, deras proportioner, indelning, upphängning, och glas-mått.
- Enkelt utformade entréer, deras placering och tidstypiska ytterdörrar.

Miljöbeskrivning

Väl sammanhållet och avgränsat bostadsområde beläget på en höjd i södra Vålberg i lummigt område omgärdat av barr- och lövskog. Bebyggelsen består till största delen av 1 och 1½ -plans radhuslängor, längor med tvåvåningshus finns också, placerade i samklang med terrängen. Sammanlagt finns det nio olika hustyper.

Byggnadernas fasader är enkelt utformade och klädda med lockpanel i företrädelsevis ljusa pastellkulörer. Tvåvåningshusen skiljer sig från den övriga bebyggelsen med sin rödmålade lockpanel. Samtliga hus har sadeltak som är täckt av rött tvåkupigt lertegel och betongpannor. Fönstren utgörs av en- treluftsfönster med vitmålade karmar. Utmärkande är även att det till varje lägenhet hör en skorsten med brandvägg samt att entréerna till husen är enkelt utformade, med små entrétak och dörrar med en fönsterruta.

Till området hör också en f.d. butiksbyggnad uppförd i gulmålad lockpanel och rött tegeltak samt en f.d. panncentral uppförd i rött tegel i två våningar innehållande tvättstuga och lägenheter på övre plan.
Parkeringsplatser, med bevarade ursprungliga garage, är förlagda till utkanten av området och därmed separerade från bostäderna.

Historik

Gökhöjden är ett samlat bostadsområde som uppfördes i samband med etableringen av viskosindustrin Svenska Rayon i Älvenäs under slutet av 1940-talet. Området är beläget i södra delarna av tätorten Vålberg, längs Norsälvens västra strandkant. Namnet anspelar på den höjd som bebyggelsen är uppförd på vilken geografiskt separerar Gökhöjden från resten av Älvenäs och Vålberg.

Området har en relativt ung historia som bostadsmiljö vilken inleddes när bostäder för Svenska Rayonfabrikens arbetare började planeras här. Gökhöjdens byggnader uppfördes mellan 1940- och 50-talet av KF:s arkitektkontor under Haqvin Carlheim-Gyllenskölds ledning vilken stod bakom flertalet byggnader uppförda under Älvenäs expansion. Sedan 1920-talet hade KF genomfört bostadsbyggande i anslutning till de industrier man ägde. Idealen avseende bostäder kretsade kring en moderniserad vardag med tanken om ”det goda hemmet” som ledmotiv. Detta resulterade i ett typhusbyggande som fick en enorm genomslagskraft i hela landet. Även arbetaren skulle ha tillgång till ljus, luft och natur. På Gökhöjden är detta än idag tydligt med den omgivande löv- och barrskogen, husens placering med separat parkering och genomgående grönstruktur mellan bostäderna.

Området utgör den fjärde etappen av KF:s bostadsbyggande och tillskillnad från de tidigare etapperna byggdes området i obruten skogsmark avskilt från övrig bebyggelse. Gökhöjden bygger på en modifierad variant av KF:s arkitektkontors bidrag till Stockholms stads bostadstävling 1940. Mellan åren 1948-1949 uppfördes cirka 20 radhuslängor med 123 enfamiljsbostäder som delvis ordnades runt en för flera hus gemensam öppen plats, avsedd för bland annat lekplats. KF uppmärksammade att hyresgästernas intresse för trädgårdsskötsel varierade och därför uppfördes de senare områdena Vinkelboda och Gökhöjden med mindre tomter. Vid uppförandet innehöll radhusen två eller tre rum och kök. Till de övriga delområdena kläddes bostadshusen med locklistpanel men i Gökhöjden kläddes fasaderna med lockpanel.

Arkitekturens utformning följde tidens funktionalistiska ideal i enkla odekorerade fasader med företrädelsevis ljusa kulörer. Omfattningen på idag ca 104 radhuslägenheter är uppdelade i nio olika hustyper där variationer av radhuset i ett plan dominerar. I nordväst finns två röda huslängor uppförda i två plan med faluröd lockpanel. Samtliga hus har sadeltak med rött tvåkupigt lertegel eller betongpannor. Fönstren utgörs av en- treluftsfönster med vitmålade karmar. Karakteristiskt är också att det till varje lägenhet hör en skorsten med brandvägg och att entréerna till husen är enkelt utformade, med små entrétak och dörrar med en fönsterruta.

Med strukturen av en modern bruksort följde även arbetsgivarens ansvar att sörja för de flesta av samhällets behov. Till området hörde därför också en idag nedlagd kooperativ butik där verksamheten var förlagd till en byggnad med gulmålad lockpanel och rött tegeltak. Den före detta panncentralen i utkanten av området är en röd tegelbyggnad i två våningar innehållande tvättstuga och lägenheter på övre plan. Bevarade garagelängor finns också i anslutning till bostäderna.

Gökhöjden har sedan uppförandet haft en relativt oförändrad sammansättning av byggnader. Efter kommunens uppköp av hela fastighetsbeståndet 1981 renoverades byggnaderna och tilläggsisolering samt ny fasadpanel tillkom. I samband med detta byttes entrédörrar och trappor reparerades. Det gjordes även ingrepp i rumsindelningen i 16 lägenheter som slogs ihop till åtta. Grönytorna ökade genom att en huslänga revs och platsen fick ge utrymme för en fotbollsplan. Flertalet fastigheter har sedan 1980-talet köpts upp privat och i dessa fall ansvarar ägarna själva för underhåll och renovering. Det blir exempelvis synligt i form av tillkomna verandor och takförsedda uteplatser. I vissa fall har takbeläggning bytts ut från lertegel till betongpannor.

På senare år har områdets kulturvärden uppmärksammats av bland annat Länsstyrelsen i Värmland och Värmlands Museum. Genom ett nyväckt intresse för Gökhöjdens bebyggelse som kulturhistoriskt värdefull har området successivt börjat rustas upp. Flera hus har exempelvis återfått sina tegeltak enligt ambitionen att återge områdets ursprungliga karaktärsdrag. Även om de enskilda fastigheterna genomgått förändringar har bebyggelsen som helhet stora kulturhistoriska värden genom sitt tydliga historiska sammanhang i kopplingen till fabriken och som representant för arbetarnas vardagsmiljö. Området speglar svensk industrihistoria i stort och de samhällsstrukturer som fortlevde långt in i modern tid.

Läs vidare

Att bygga en bruksort - Etablerandet av Svenska Rayon AB och bostadsbyggandet i Älvenäs under 1940-talet. Erica Jonsson. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. 2019.

Det svenska folkhemsbygget - om Kooperativa Förbundets arkitektkontor.
Lisa Brunnström (2004)

En stråle av ljus : Svenska Rayon AB 1943-1993 : fabriken, bygden, människor, händelser, Ragnar Magnusson. 1993.

Så byggdes villan: svensk villaarkitektur från 1890 till 2010. Cecilia Björk, m.fl.

Vålberg tätort – ett kulturhistoriskt underlag. Värmlands Museum. 2012.

Vålberg - Älvenäs, Norsbygden
Från tanke till handling, Vålberg och Älvenäs i förvandling. Rapport från Karlstads kommun, PDF

Tips på besöksmål
Svenska Rayon Museum
Adress: Ingenjörsvägen 6, 660 50 Vålberg
Kontakta Nors Hembygdsförening för mer information om museet och deras öppettider.

Miljön ingår i område Vålberg.

Inventeringsinformation

Inventerat av SJ, September 2013/ Uppdaterad 2023