Institutionsstråk

Kulturhistorisk värdering

Värdering

Särskilt värdefull miljö

Värdemotivering

Miljön har höga kulturhistoriska värden genom den äldre bebyggelsen i Karlsdads stadskärna. I miljön ingår flera byggnader som är representativa för Karlstads styre och Karlstad som stifs- och residensstad. Miljön har även samhällshistoriska värden genom sin uppbyggnad och den gamla stadsplan som upprättades efter stadsbranden år 1865.

Miljöbeskrivning

Miljlön sträcker sig i östvästlig riktning genom Tingvallastaden och utgörs av stadens institutionsbyggnader. I väster ligger Residenset, bostad för landshövdingen i Värmlands län. Framför byggnaden ligger Residenstorget där statyn Hertig Karl står. Intill finns Rådhuset, placerat i Stora torgets västra kortsida. Öster om rådhuset, vänd mot torget finns Fredsmonumentet föreställande en kvinna med ett avbrutet svärd. Statyn är till 50-årsminnet av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905. Till hundraårsjubileet placerades fyra stenbänkar på torget, på bänkarna finns texter hämtade från förhandlingarna. Stora torget avgränsas i norr av Kungsgatan och de byggnader uppförda på 1960- och 70-talet som var en del av den stora stadsförnyelsen som ägde rum då. Här finns bland annat Folksamhuset och Sparbankens nya byggnad. Strax söder om Folksamhuset står statyn Felrlin steppar, föreställande Nils Ferlin. Den södra delen av torget avgränsas av Tingvallagatan och dess, mestadels, äldre bebyggese. Där Västra Torggatan möter Tingvallagatan finns en staty av Gustaf Fröding, med samma namn. Redan två år efter stadsbranden 1865 stod Frimurarlogen färdig, i torgets sydvästra hörn. Intill logen uppfördes senare nya Wermlandsbanken, på bankens andra sida fanns redan två byggnader från 1880-talet. Berqvistska huset har sin fasad kvar men ett helt nytt inre medan huset intill nya Wemlandsbanken endast har en kopia av det tidigare husets fasad. Miljöns södra gräns fortsätter genom kvarteren Freja och Enhörningen som bildar fond åt Gamla gymnasiet, Tingvalla gymnasiet och kringliggande byggnader. I norr dras gränsen genom de kvarter som omgärdar Domkyrkan: Väktaren, Tingvalla, Lantmätaren och gruvan. I kvarteret Väktaren finns bland annat gamla Sparbanken. I parken kring Domkyrkan finns en staty: Uppståndelsen, och två byster föreställande Sveno Elfdalius och Johan Alfred Eklund. Intill kyrkan finns också en likbod med ålderdomligt utseende. Kvarteret Gruvans sydvästra hörn domineras av det tidigare Posthuset och med undantag för en byggnad hålls våningshöjden hög i kvarterets södra del som angränsar till Frödingsparken. I parken finns en staty vid namn Liten dansös. Miljöns södra gräns viker söderut, genom Baptistkyrkan och dess tillbyggnad, för att sedan omgringa hela gamla saluhallen, Frödingsparken med fängelset, gamla lasarettet och den tidigare flickskolan.

Historik

Inom miljön ryms mer eller mindre hela Karlstads historia, vilken inte får plats här. Däremot en förkortad version:

Den första nedtecknade källan i vilken handelsplatsen Tingvalla (sannolikt Karlstad) nämns är från 1290. År 1584 fick staden sedan sina stadsprivilegier av Hertig Karl (sedermera Karl IX). År 1646 blev Karlstad stiftsstad och 1779 residensstad för Värmlands län. Karlstad har härjats av flera bränder, en av dem rasade år 1719 och brände bland annat ner kyrkan som då låg vid det nuvarande Stadshotellet. Man beslutade efter det att kyrkobyggnaden skulle få en ny placering, på Lagberget. Där skulle den stå tryggare i händelse av ytterligare brand eller översvämning. Den nya kyrkan, dagens domkyrka, stod färdig 1730.

År 1865 brann nästan hela Karlstad ner till grunden ytterligare en gång. Efter branden slogs en ny stadsplan fast, den störst förändringen i och med den var att Stora torget placerades i östvästlig riktning, i stället för som tidigare i nordsydlig. Kring torget uppfördes Rådhuset, 1866-68, och andra viktiga byggnader som Frimurarloge och Apotek. Fasaderna på Mercurius 14 och 15 är de som i dag visar hur den övriga bebyggelsen kring torget såg ut. Gamla gymnasiet från mitten av 1700-talet tillhör de byggnader som klarade branden, även Domkyrkan skonades sånär som på tornet. Intill Stora torgets östra ände uppfördes Tingvallagymansiet, färdigt fyra år efter branden, och Karlstads Sparbank, klar 1866. Det gamla cellfängelset hade uppförts redan 1847 och överlevde, tillsammans med lasarettet från samma årtionde, stadsbranden. Viktigt i staden var även handeln. Handel bedrevs på torget och i saluhallen samt i de handelsgårdar som uppförts i de centrala delarna av staden.

Läs vidare

Magnusson, "Från handelsplats till storstad",1995

Moberg, "Karlstads historia IV"1983

Nygren, "Karlstads historia omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865" 1915

Nygren, "Karlstads brand 1865 och stadens senare historia", 1915

Ronge,"Det gamla Carlstad", 1958

Svensson "Upptäck Karlstads skulpturer" 2006

Värmlands Museum, "En bok om Karlstad efter branden 1865" 1965

Värmlands Museum, "Den dolda staden" 2006

Miljön ingår i område Tingvallastaden.